Brännässla
BRÄNNÄSSLA
Urtica dioica
NÄSSELVÄXTER
Urticaceae
Brännässlan brukar klassas som ogräs av dem som inte vet bättre...
Men, brännässlan är en mångsidig och användbar nyttoväxt.
Kanske tänker man ändå i första hand på de brännande utslag som den vid beröring framkallar på huden. Smärtan förorsakas av en vätska som finns i nässlans brännhår. När spetsarna på dessa hår bryts av tränger de in i huden, och i vätskan som då sprutas in ingår acetylkolin och histamin som framkallar en inflammation i det lilla såret.
Om man brännt sig på brännässlor är bästa boten att dela stammen på växten och stryka på den vätska som finns däri på brännområdet på huden. Ganska snart försvinner de brännande utslagen.
Av de späda skotten kan man tillreda en god soppa, rik på bl.a. järn.
Nässlan kan även torkas och användas som pulver, blandat i t ex müsli, bröddegar, pH-kalk (5-10 % nässelpulver i förhållande till pH-kalk),
i fil eller juice etc. Man plockar då späda skott och torkar i tunna lager på galler (i vanlig rumstemperatur) eller i korgar. Sedan kör man de torkade nässlorna i en mixer - man får då ett fint nässelmjöl/pulver.
Om man plockar sina nässlor själv så bör man tänka på att inte plocka dem i närheten av trafikerade vägar, gödselstackar eller besprutade områden.
Är man osäker är det bättre att köpa färdigt pulver, som är kontrollerat.
Nässlan kan plockas från tidig vår till fram på senhösten - viktigt är att skotten är fria från angrepp och smuts (skölj och skaka av dem).
Tidigare användes fibrerna av brännässlan till framställning av ett lärftliknande tyg - nässelduk. Främst användes stammen som har mycket starka fibrer (i nödsituation kan man göra ett starkt snöre/rep av nässlans stam).
Dessutom har både brännässlan och dess släkting etternässlan, Urtica urens, fått stor användning som medicinalväxter. Arvid Månsson skriver i "Een mykit nyttig Örta Book" (1637) att nässlan har 41 dygder, dvs. att den hjälper mot så många krämpor. Bl.a. uppger han att nässelfrö med honung och vin "är gott för den gamla hosta".
Förr praktiserades piskning med nässlor mot bl.a. gikt och reumatism och som behandling av mentalsjuka. Nässlor har även använts/och används
i bl a hårvatten mot skallighet och i shampo mot fett hår.
Förekomst: Allmän över hela landet på fet. kväverik jord, ofta vid bebyggelse.
Kännetecken: Flerårig ört, kan bli 50-150 cm hög. Stjälkar ogrenade. Speciella han- och honplantor. Blad motsatta, skaftade, äggrunda -hjärtlika, tillspetsade och sågade; hårklädda, till stor del med brännhår.
Vid bladfästena sitter små stipler. Blommor gröna (juli- augusti), i yviga hängande blomställningar. Både han- och honblommor innehåller 4 hylleblad.
Använda växtdelar: Hela ovanjordiska delen av växten. Jordstam och rot. Brännässlan är landbackens alger. Vi människor skall ju inte behöva dyka ner i havet för att få i oss näringriktig mat.
Innehållsämnen: Nässlan innehåller främst rikligt med klorofyll (upp till 60 % i ovanjordiska delen) (utgångsmaterial för industriell klorofyllextraktion),
samt bl a kiselsyra, järn, kalcium, folsyra, aminosyror, magnesium, myrsyra, serotonin, acetylkolin, glykosider, mangan, provitamin A och
C-vitamin samt B-vitaminer i lättupptagliga former.
Nässla innehåller cirka sjuttio vitala ämnen!
Växters mineraler är i kolloidal form - dvs finfördelade i annat ämne.
Medicinsk verkan: Ovanjordiska delen är vid invärtes användning blodbildningsökande, urindrivande, svagt blodsockersänkande. Använd utvärtes ökar den hudgenomblödningen. Roten urindrivande, blåssammandragande.
Nässla reducerar högt mensflöde samt värk. Motverkar kadmiuminlagring.
Nässla normaliserar thyroideafunktionen samt körtelstorleken.
Nässla stimulerar mjälten till återgående storlek pga blodrening.
Nässla motverkar grå starr - håller ögonlinserna rena.
Nässla motverkar s k förkalkningar - egentligen förfettningar i ådror.
Nässla ger vitare ögonvitor samt minskar "morgongrus" i ögonen.
Nässla stärker hår, naglar, hud, klaffar, ådror, tarm, bukspottkörtel m.m.
Nässla rengör bindväv (kroppens soptipp) och ökar på så vis rörligheten.
Nässla stimulerar hela mag/tarm-kanalen till stabilare/ jämnare funktion.
Nässla förebygger stenbildning i njurarna.
Nässla innehåller nästan alla de vitalämnen ammande/barn/ gravida/vuxna behöver.
Nässla sänker blodsockerhalten.
Nässla har en mycket blodrenande effekt samt är ett allmänt stärkande medel för hela kroppen.
Nässlan är mycket basgörande/ avsyrande.
Nässlan vitaliserar könskörtlarna, alltså föryngrar lekamen.
Nässla stimulerar produktionen av bröstmjölk.
Dessutom ingår myrsyra, som har en infektions- hämmande effekt.
Nässla mot; artrit, astma, flintskallighet, blödningar, högt blodtryck, orent blod, nedsatt mjölkproduktion, katarrer, nedsatt cirkulation, diarré, dysenteri, hemmoroider, gikt, infektioner, njurinflammationer, menstruationsblödningar, munsår, näsblod, luftrörskatarr, mjäll, urinvägsinfektion, nässelfeber, krupp, kramper, stelhet, bindvävssvikt, värk, ödém m fl diffusa s k åkommor.
OBSERVERA att théer av medicinalväxter ofta ger mycket goda effekter i rätt dosering. De bör emellertid användas under en begränsad tid och inte längre än nödvändigt.
Hur stor dos bör man ta?
De basgörande bladen med dess kisel"hår" är främst använda till att driva överflödig urinsyra, mjölksyra samt fosforsyra ur försurade kroppar. På så vis är nässlan oerhört blodrenande, vid terapeutiska intag förstås - kanske så där en 2 till 3 matskedar per dag. Denna dos kan man ta i fyra till sex veckor - innan man trappar ner till underhållande dos.
Som underhållande dos kan man ta ¼ - 1 tsk nässelpulver varje dag, gärna blandat i pH-kalk eller juice, i såser, fil, potatismos, pannkakssmet, thé etc.
TIPS
Färska nässlor kan man använda finhackade i sallader, blandade med t ex tartex på smörgåsen, i stuvningar och soppor, i potatismos mm
För att ha tillgång till färska nässlor året om i hushållet kan man plocka, förvälla och frysa in dem.
TIPS PÅ NÄSSELTHÉ:
Plocka späda skott av nässlan (allra bäst på våren).
Tag ca ½ hekto färska nässlor till en liter sjudande (ca 80 grader) vatten.
Låt dra 15 minuter.
Drick ditt thé klunkvis under hela dagen
Tugga även i dig bladen - NYTTIGT!
TIPS PÅ NÄSSELSOPPA:
Ca 250 g färska nässlor
½ knippa gräs- eller ramslök eller 1 liten gul lök
2 liter vatten (lätt saltat)
2 msk smör el margarin
3 - 4 msk vetemjöl
1 tärning grönsaksbuljong
½ - 1 dl valfri grädde
Salt, vitpeppar
Rensa och skölj de färska nässlorna.
Skölj gräslöken/ramslöken eller skala och dela den gula löken i mindre bitar.
Koka nässlorna och löken i vattnet i ca 5 min.
Tag upp nässlorna och löken (OBS! spara vattnet!) och hacka dem fint.
Fräs samman fett och mjöl.
Späd under omrörning med kokvattnet och en söndersmulad buljongtärning tills du får en bra konsistens.
Lägg i nässel- och lökhack.
Späd soppan med lite grädde.
Smaka av och krydda med salt & peppar.
Låt soppan småsjuda, under omrörning i cirka 5 minuter innan servering
(späd ev med mera kokvatten om du tycker att soppan blir för tjock).
Smaka av igen och krydda ev mer.
Servera gärna med kokta ägghalvor och hårt bröd med tomatskivor.
NÄSSELVATTEN VID ODLING:
Lägg en knippa nässlor i en tunna vatten.
Låt dessa ligga i 3 - 4 dagar.
Använd vattnet till vattning och besprutning av växter.
Innehåller mängder av näring samt håller ohyra borta.
Gör nytt vatten vartefter - det håller sig ca 14 dagar.
Låt nässlorna ligga i hela tiden.